Tycker skärmtid är ett så dumt begrepp, eftersom det sätter fokus på "skärmen", inte vad den används till.

Du förtydligar att du menar det mer meningslösa scrollandet. Det tycker jag är bättre att lyfta.

Ett ganska enkelt tips som jag tycker fungerar rätt bra är att helt enkelt inte ha apparna installerade. Eftersom deras mobila webbar ofta är sopiga, så orkar man inte använda dom lika mycket. Och utan installerade appen kan dom inte skicka notiser som snor uppmärksamhet.

Använda Fokus-lägena som finns på iPhone tycker jag också är bra. Jag har gjort så att vissa hemskärmar inte alls syns vid vissa fokus. Endast utvalda appar får skicka notiser och visa bubblor på ikonerna.

T ex, i mitt Privat-fokus, så syns inga notiser från jobb-relaterade appar. Under Arbete-fokus kommer inga notiser från sociala media-appar. I Sömn-fokuset är det endast barnen som kan skicka SMS, alla andra notiser är avstängda och allt är tyst.

Verktygen finns där, men man måste vilja använda dom. Det är inte alltid så lätt.

#1: Jag har inga notiser hos Instagram, allmänt har jag stängt av notiser nästan överallt. Men jag behöver Instagram på mobilen ibland för att dela foton på min foto account, websidan på datorn tycker jag inte är användbar när det kommer till det hela.

Har även haft Instagram raderad på mobilen men det varade inte länge… Oops.

Sedan har jag fokus läge men man kan ändå komma åt övriga appar genom att gå till app biblioteket så "har jag tråkigt" gör jag det… Min mobil är alltid på tyst och jag har ändå inte många notiser även om jag skulle välja att sätta på dem. Tycker för mig funkar inte verktygen bra nog då jag säkert inte medvetet nog väljer att fatta beslutet att inte använda Instagram. Spärren där var alltid mest en påminnelse jag ignorerade.

Har genom åren testat olika vis att använda verktygen på för att få ner slö-skrollandet men jag tror jag nog måste aktivt se till att andra optioner finns så att jag vid dessa tidpunkter ENKELT har tillgång till alternativ. För även att ladda ner appen igen är för enkelt. Även med spärrar är det för enkelt. Så att säga.

Jag har också lätt att fastna i "skrollandet" och slö se saker på instagram. För att undvika att fastna i massa reels när jag kollar in instagram så väljer jag direkt "Följer" uppe i vänstra hörnet (där det står "För Dig") så jag slipper få massa saker inblandat jag inte följer och som jag kan fastna på.

Lite svårare blir det dock när folk skickar saker till en att se för då blir man gärna fast 😅

Fastnar nog dock lite mer i vissa av mina spel jag kör (både mobila och web-baserade).

Men gissar att det behövs något annat att "byta ut" skrollandet med men det är inte lätt.

#3: Jag har i alla fall inga som skickar saker till mig men kollar flödet (allmänna Instagram skapat för mig) och av den korta planerade tiden blir det några timmar…

Men för mig har det inte funkat med att begränsa utan jag gissar att jag måste ha alternativ och se till att dessa är "lika enkla". Göra det ett mer medvetet beslut för att bryta den onda cirkeln liksom.

#2: Det du beskriver låter som ett beroende. Då är det inte lika enkelt att ta sig ur det.

Jag har alldeles för lätt att fastna i Youtube shorts så jag försöker undvika det så mycket som möjligt. Jag har slutat använda Instagram och Facebook, jag har alltid vägrat TikTok. Jag försöker hela tiden att göra aktiva val för att komma bort från så kallad doom scrolling som både slukar tid och försämrar min förmåga att fokusera längre stunder. Men det är inte så lätt som att bestämma sig för att sluta en gång utan det är ett aktivt val som måste göras om och om igen för rätt som det är sitter man där igen och två timmar har gått.

#5: Absolut. Det blev min metod för att fly från verkligheten och livet. Och det är en urusel vana så att säga. Det roliga är ju: Håller jag inte på med mobilen utan gör annat så är jag inte heller på Instagram. Jag kan liksom ha ingen skärmtid alls bara jag mår psykiskt bra nog för då klarar jag utan problem att hitta på annat med tiden.

#7: Jag har varit beroende av social media förut som bla insta och fb..så jag känner igen mig..

Man tänker först att man typ bara ska gå in där och titta en liten, liten stund 😂 Men den stunden blir oftast till flera timmar..(iaf om man brukar fastna)

Helt ok tycker jag om man ändå inte har något annat viktigare att göra egentligen någon gång. Bara det att om man blivit beroende av social media så blir det inte bara någon gång..Inte förrän man har kurerat sig från beroendet s.a.s.. Numera som nykter social media-ist.. kan jag gå in på FB eller insta utan att fastna…
Ett problem blir det ju inte förrän det tar upp för mycket tid och man tycker att det tar mer energi än vad det ger tillbaka på något sätt..Tid och energi som man egentligen känner att man borde/vill lägga på något som är bättre för både kropp, hjärna och själ..

Skulle det kunna funka att dra ner på srollandet om du gav dig själv regler att följa som att du måste göra andra saker först… Och att du bara får scrolla som en belöning?
Alltså innan du tillåter dig själv att gå ut på insta så måste du ha gjort vissa andra saker (förslagsvis något som är viktigare/vettigare) Du kan börja mjukt med tex bara ngr minuter, men för varje vecka så blir reglerna striktare..
Du bestämmer för dig själv att du "måste" göra något annat längre och längre tid Innan du får din "belöning" att scrolla..Sen kan du ge dig själv en helt annan belöning också så småningom..
Sen ju mindre du scrollar ju mindre kommer du känna för att göra det..
Man måste helt enkelt vara som en "mamma" åt sig själv och säga åt sig själv att nu gör du det här först annars så får du inte scrolla något alls idag..haha

Det är det enda som funkade för mig och som gjorde att jag istället började göra helt andra saker mer och mer, som att börja plugga och träna istället….Att jag satt upp mina egna regler för mig själv att jag var tvungen att göra något vettigare innan jag fick scrolla..Först bara minuter som sagt..sen ökar man på vecka för vecka, månad för månad..
Att vara för hård mot sig själv och starta med att sluta helt eller att man måste göra något i flera timmar första tiden funkade inte för mig, men alla funkar ju olika så du kan ju testa dig fram där..

Det kan kanske låta kontraproduktivt att belöna sig med något man är beroende av, men jag tycker det har funkat när det gäller social media.. Kanske inte så bra när det gäller andra beroenden. att belöna sig med det man är beroende av alla gånger dock..haha..

#7: Tycker du verkar vara ett levande bevis på vad många forskare säger, men som politiker och media vägrar acceptera. Nämligen att sociala media orsaker inte Depression, men när man är Deprimerad använder man sociala media mer.

Men det är bekvämare att påstå att det är det ”nya” (skärm, Facebook), som orsakat depressionen.

#9: Mår jag bra kan jag ju använda ”det nya” på ett positivt vis. Men mår man dåligt och har en fallenhet till att utveckla beteenden som är destruktiva så är även sociala medier, etc. idealt för det.

#10: Absolut. Min poäng är mest vad som är orsaken till depressionen. Många vill ju få det till att det är skärmens eller facebooks fel, när det snarare är så att skärmen och Facebook blir en flykt när man är Deprimerad.

Det mesta kan ju användas på ett osunt sätt utan att någon får för sig att säga att det orsakar Depression. Mat, t ex.

Inte något stort fan av Jordan Petersson generellt, men en sak han säger tycker jag ändå har en poäng: Sätt tillräckligt låga mål.

Alltså, sätt mål som har stor sannolikhet att kunna lyckas. Är man väldigt låg och fastnat i scrollande, kanske målen behöver vara så låga som att bädda sängen eller gå ut en promenad. Men något som där och då är jobbigt, men genomförbart så man känner att man klarade av att slutföra sitt mål. Sedan kan man gradvis öka målen.

Jag tycker att slutföra vad man bestämt sig för skapar en positiv spiral av att bli nöjd. Det är lättare att göra nästa grej, när man är nöjd att bli klar med den första.

Har inte läst allt.
Men har nyligen tagit bort Facebook från telefonen (övriga sociala medier har jag inte haft) och vilken skillnad.
Trodde att det skulle bli jättejobbigt eftersom jag varut aktiv i många trevliga, vettiga grupper… Men nej. Har inte saknat det alls.

Det svåraste är att inte ta fram mobilen vid minsta impuls. Nu finns inte appen, och visst jag kollar iFokus istället.. Men efter en liten stund finns inte mer nytt på iFokus. Och det hjälper inte att upofmailboxen eller skicka meddelande till vänner innan de svarat. Så det har hjälpt mig otroligt med doomscrollandet.

Jag kan kolla fb på datorn hemma men det blir oftast inte av. Rekommenderar nog faktiskt alla att testa att ta bort apparna från mobil och alltid-med-dig enheter. Jag mår mycket bättre och nu har jag fokus att faktiskt titta på en film utan att ta fram telefonen.. Impulsen finns kvar men minskar (och jag lägger gärna telefon i ett annat rum). Jag har bättre fokus att läsa böcker och får mer gjort av hobbies som faktiskt ger mig glädje. Jag kan se serier jag gillar istället för att fastna fyra timmar på Facebook videor, och sen inse att jag måste gå och lägga mig.

Så jag håller helt med dig, försök minska. Var i te rädd att avinstallera apparna - i värsta fall kan du installera dem igen.
Messenger har jag kvar bara.

#12: Jag har redan testat att avinstallera flera gånger senaste åren samt att jag behöver Instagram på mobilen för faktiskt vettiga ändamål 1-2 gånger i veckan i dagsläget så jag har dessutom inte orkan att avinstallera och installera appen hela tiden. Dessutom funkar inte den metoden för mig, jag tror jag måste som sagt göra valet aktivare när jag plockar upp mobilen. Så jag tänkte mer köra den sega metoden att sakta bygga upp nyttiga vanor och forma om mina doomscroll-vanor till andra sysselsättningar.

För mig har det allmänt aldrig funkat att abrupt stryka saker, tror min autism gör att det nästan får motsatt effekt. Det ger mig betydligt mer ångest (vilket är något jag kämpat med i många år i alla möjliga sammanhang). Istället har det funkat bättre för mig att aktivt behöva fatta beslut om att göra annat. Att aktivt avstå, och inte avstå för att jag inte i detta fall då har appen längre. Då har jag kontrollen så att säga.

#13: Du känner dig själv bäst, lycka till :)

För mig är det tvärtom, jag lyckas inte att bara begränsa tiden. :)

6 min Instagram idag. Men det svåra börjar ikväll när jag kommit hem. Framförallt då min partner jobbar.

#15: Du behöver skaffa dig alternativa intressen. Sortera diabilder, samla bokmärken eller liknande. Det är svårt att hålla sig ifrån missbruk om man inte har något meningsfullt att göra. Motion kan du också fylla tid med.

#16: Jagt har intressen. Det är inte där det brister.

#17: Att sätta förbud brukar inte fungera i längden så om ditt intresse är teckning och gitarr - planera in några teckningsstunder eller spela något.

Då är fokus på aktiviteter du gillar inte på något du inte får göra.

Vänd situationen till ngt positivt du får mer tid till att göra ngt som är kul.

Problemet är om du har eller ligger på kanten för att vara i en Depression då kanske du inte orkar med något annat än skärmtid.

#18: Det är det, jag har sedan veckor hållt på att tippa tillbaka in i min Depression, om jag inte ens redan gjort det. Så kraften det behöver att göra något som jag egentligen tycker är kul är enorm. Och utöver det så är inget "kul" just nu utan alla saker jag gillar att göra känns jobbiga. Sedan när jag klarat att ägna mig åt det i någon halvtimma så brukar det bli lättare men det är en så hög tröskel och det är inte alltid säkert jag klarar att ta mig över den.

#19: Ok då förstår jag - själv skulle jag skippa alla tankar om begränsad skärmtid till förmån för att mota depressionen.

Du behöver sova och äta bra, röra på dig, ha bra sociala kontakter och hyffsat fasta rutiner.

Se till att komma ut iallafall en gång per dag om du inte annars kommer ut - använd din kamera och dokumentera din omvärld så som den är nu.

Ta bilder varje dag även om de inte alltid blir ”fina”.

Att sätta upp förbud gör inte att du hindrar depressionen om den är på väg - snarare blir det bara ett nytt krav.

Känner mycket väl igen mig i det du beskriver!
Mig har inte att bara avinstallera appar och begränsa skärmtid hjälpt. Det har skapat mer ångest. Det som hjälpt mig är att i flera små steg skala av det som fått mig att må dåligt. Inför varje steg har jag behövt nå botten av destruktivitet som vägt över min förhoppning att mediat kan dämpa min ångest. Där jag har känt att mediet inte hjälper alls.

Det har tagit sin tid då jag har behövt bearbeta och förstå varje avslut för att sen, när jag kunnat förmå mig, gå vidare till nästa steg. Så jag förstår din oförmåga att kunna avsluta allt på en gång. Det går inte på denna nivå.

Efter väldigt lång tid kunde jag tillslut förmå mig att inaktivera hela kontot.
Att inaktivera gör att man slipper missa aviseringar. Om man bara loggar ut så är det hela tiden i bakhuvudet att något pågår och det är för mig väldigt triggande. Det går inte att rehabilitera sig i det skedet.
Att inaktivera tycker jag också inger en kontroll över att inte låta dom dupera en att tro att man måste gå in och kolla.

Om du vill få mer reflektion kring detta så tipsar jag gärna om en intressant dokumentär på Netflix om sociala mediers inverkan och dess mekanismer.
Den gav mig en riktig tankeställare.
https://www.netflix.com/title/81254224

#21: Spårningen är så klart sann. Netflixs visualiseringarna av det är så löjeväckande överdrivet för att få dig att känna saker att det är pinsamt. Speciellt för en dokumentär som påstår hur onda sociala media är för att använda algoritmer för att få dig att känna saker.

Och Netflix har exakt samma spårning och algoritmer som Facebook. Så dom kastar rätt stora stenar i glashus.

Tristan Harris har också sagt att han skulle hellre låta sin mamma dö i cancer, än att låta AI användas för att ta fram medicin eller vaccin mot cancer. Det är nivån som han är emot teknologi.

Det bör man nog ha bakhuvudet när man ser The Social Dilemma.