Depression iFokus

Depression

Etikettnedstämdhet
Läst 782 ggr
Ellarjohansson
2020-07-29 14:00
0

Hur fortsätter jag

Hej Jag är idag 19 år och har mer eller mindre självdiagnostiseras med Utmattningsdepression. Mina kuratorer kunde inte lista ut varför jag mådde som jag gjorde. (Skippa förklaring och rulla ner till de två sista styckena för problemet) Jag (tsm med familj) misstänker att jag under en lång tid (16 år) utsatts för olika motgångar och svåra situationer som gjort att jag sakta dragit mig tillbaka och bara tagit emot smällarna. (Min yngre syster med svår adhd och dyslexi har krävt mina föräldrars tid och jag har frivilligt backat för hennes skull. Mina föräldrar separerade och jag bytte skola där jag aldrig lyckades etableras trots hjälp från familj + lärare. Min pappa träffade en tjej som inte passade med vårat levnadssätt och jag fick än en gång backa och sätta andras behov före mina egna.) I 1an på gymnasiet gick det extremt tungt för mig trots att jag aldrig haft svårt för skola. Jag var inställd på att inte börja 2an men beslöt mig för att göra detta ändå. Jag kunde knappt vakna på morgnarna och jag började få panikattacker på skolan. Vi hade redan anpassat mitt schema så jag hade färre kurser men detta hjälpte inte. Jag närvarade knappt under termin 1 åk 2 och tillslut bara drog jag. Jag flyttade till min mamma 1 h bort från skolan och struntade i att gå dit. Min mamma var på min sida men min pappa hade svårt att förstå mitt beslut trots det respekterade han mitt beslut. Idag har jag 2 kompisar som jag verkligen kan kalla kompisar och en familj som stöttar mig. Jag har en medicin som fungerar och jag känner mig hyfsat normal. Mitt problem är att jag inte gjort klar gymnasiet vilket jag jobbar på nu via hermods, men jag har ingen motivation. Jag har inget driv framåt. Ingenstans att gå mot. Det känns som att jag bara trampar på samma ställe. Som resultat av det som hänt mig kan jag inte arbeta på vilket ställe som helst utan att må piss. Jag har provat flera jobb pga en anledning eller en annan kan jag inte jobba kvar och det i sig känns som en käftsmäll. Idag är det dessutom svårt att få arbete utan högskoleutbildning och framför allt gymnasiexamen. Vad ska jag ta mig till? Jag vill inte plugga. Jag vill jobba men slippa fler käftsmällar. Jag vill framåt men har ingenstans jag vill gå.

//Ella
Skriv till mig på Instagram (ella.r.johansson) eller messenger (ella r johansson)

  • Redigerat 2020-12-18 17:45 av Lia
Sindri
2020-07-29 15:34
3
#1

En sådan stress och utmattning borde ha påverkat hela din ämnesomsättning och hormonbalans. Det är möjligt att du behöver hjälp att även hela din kropp, d.v.s. träffa en medicinare och inte bara psykiater.

Jag har inte upplevt utmattning själv, men väl sett det på nära håll och därför läst lite om det. Läs om binjurar, kortisol, hypofysen, sköldkörteln mm. 
Du är alldeles för ung för att må så dåligt. Du behöver heller inte bestämma dig nu för vad du skall göra resten av ditt liv. Plugga kan du göra senare. Ta det lugnt och lyssna på din kropp och din själ. 
Har du fått hjälp till jobb som rehabilitering? Då behöver du kanske inte jobba heltid utan kan börja med få timmar och öka successivt när det känns bättre.

Robban99
2020-08-03 00:27
0
#2

Jag har iprinsip samma problem, vet inte om jag kan hjälpa till med råd osv men om du behöver ha någon att prata med så hoppas ja kunna hjälpa.

Knäppizz
2020-08-16 09:42
0
#3

Hej. Se till att lyssna på din kropp hur du känner å mår och orken. Det är det viktigaste. Jag har själv gått in i väggen för ca 2 år sen. Och är inte helt bra än. Det kommer ta tid. Men du ska veta att du kommer upp igen. Men viktigast är att låta det ta tid. Få hjälp av både psykolog och läkare. Gör saker du tycker är kul. Men kom ihåg att vila mycket också. Jag finns om du vill prata.