Övriga depressioner

Acceptera och våga få hjälp

2019-11-11 02:07 #0 av: tysttjej

Jag har levt med ångest och depression rätt så många år nu. Det har gått upp och ner. Men jag är så dålig ibland att jag är nära att skada mig själv. Det som hindrar mig är mina djur. Jag pratade med min mamma efter en utbrott när jag kände hur värdelös jag är nu när jag är skadad(karpsltunnel syndrom) och inte en kan sadla en häst. Jag kan inte göra det jag brukar på jobbet så är värdelös där med. Är annars stark för att va liten och tanig. Mamma vill att jag ska prata med min läkare om att få antidepressivt och kanske hitta rätt samtalskontakt. Jag har redan varit på kbt( social fobi) och kurator på vuxen hab. Båda värdelösa. Och en gång hos primärvårdens samtalskontakt som bara ryckte på axlarna när jag inte visste själv hur jag skulle känna mig mindre ensam. Jag vet varför jag känner mig ensam. Tänk er att ni ser att en film ni vill se kommer snart. Och listan över personer att gå med innehåller bara en person. Ja det är min mamma. min största rädsla är att hon försvinner. De kan inga samtal eller mediciner ta bort. Jag har inte direkt någon annan att dela glädje med. När hon försvinner så vet jag att antingen kommer jag bli så förtvivlad att jag blir galen eller stänger av allt och blir kall.
Kan rätt mediciner va lösningen och rätt sorts person att prata med? Eller kommer jag bara få "skaffa dig några vänner" rådet?

Anmäl
2019-11-11 06:57 #1 av: Lona

Det kan definitivt vara till hjälp att få en lämplig medicinering och en vettig samtalskontakt som du känner att det "klickar" med. Enligt min erfarenhet spelar det egentligen inte så stor roll vilken utbildning/yrke personen har (psykolog, kurator, sjuksköterska, arbetsterapeut etc) utan att personkemin stämmer - annars är det rätt meningslöst.
Till exempel kan du få bättre "kontroll" på din sociala ångest så att du inte känner dig/är lika ensam. Du kan också få lite bättre självkänsla vilket gör MYCKET för ens välmående. Att få verktyg att hantera ångesten och hjälp att lindra den när det behövs. Att lära sig förstå och "läsa" sina egna känslor och reaktioner kan också vara en viktig bit.
Det beror förstås på varför man mår dåligt, vad som orsakar det osv men en väl avvägd kombination av medicinering och stödsamtal/terapi/gruppterapi kan göra en hel del.
Våga be om hjälp och försök se till att du får den! Det är långt ifrån självklart i dagens vård men du har rätt att få relevant hjälp. Kanske din mamma kan följa med till läkaren/vårdkontakten och pusha lite om det behövs? Man kan gott ha med en förälder, vän eller annan anhörig även om man är vuxen.
Lycka till nu, uppdatera gärna hur det går för dig! ❤️

"Glass löser allt!" /Källa Glassgård, Öland
Toktantens dagbok - Om hästar, hundar och livet i största allmänhetBlomma

Anmäl
2019-11-11 18:46 #2 av: tysttjej

Det tar så mycket energi av mig att träffa doktorer om mitt mående och sånt så vet inte. Nu är inte mamma till mycket hjälp för hon har själv en jättedipp just nu. Gjorde nog saken värre nu för henne. Hon säger att hon inte heller har någon som ställer upp när det gäller, som nu när hon mår dåligt.   Är rädd för att gå till jobbet imorgon för om det är en riktig dålig dag så kommer jag nog se rött och göra utfall. Då menar jag fysiskt. 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.