Övrigt

Skriva av mig..

2018-02-06 16:55 #0 av: Anonym

Hej, detta är väl inte rätt sajt egentligen men det är inte lätt att hitta sajter som man kan vara anonym på.

Hur som helst så är jag ny på Ifokus, blev hänvisad hit av min sambo. Hon hänvisade mig hit för att hon blev lite less på att lyssna på mig så hon tänkte att jag skulle prova att skriva av mig..

Here goes..

För ett par månader sedan blev jag diagnostiserad med psykopati, eller tekniskt sett någonstans i "Antisocial personlighet störning". Har dock 30 punkter på något test, Hare testet? som då gör mig till en psykopat.

Jag har väl alltid vetat att jag är väldigt annorlunda. Trodde på allvar att jag skulle självantända på min första skolavslutning då jag skulle in i en kyrkaGlad.

Jag är medveten om att jag har gjort en del i min ungdom som är grovt även för vuxna kriminella, men jag har sedan tonåren valt att gå en annan väg. Jag har försökt i decennier bli en så bra människa som jag kan bli, är t.o.m buddist idag.

Men jag vet också att jag har skadat folk psykiskt under all den tiden fram till idag, men det har aldrig varit medvetet, tror jag. Jag vet inte längre.. Är man en god människa om man gör sitt bästa men ändå skadar folk när man är kapabel till så mycket värre?

Det har aldrig varit ett problem tidigare, men nu när jag är medveten om vad jag gör så kan jag liksom se det hända men vara okapabel till att sluta medan det händer. Det är frustrerande att vilja ta en riktning men då ta en annan. Men vill jag då egentligen? 

Jag har också alltid sett mig som "obrydd". Sedan har jag fått höra från andra att jag är allt från "lugn som en filbunke" till "du är ju helt jävla känslokall". Det sista fick jag höra då jag just hade hört att ett syskon hade dött i en olycka.

Men nu när jag ser tillbaka så är det väl kanske sant? Jag har aldrig sörjt någon, mått dåligt för någon annan, känt medlidande eller liknande. Jag har heller inte älskat som andra verkar göra eller varit riktigt lycklig över tid. Jag mest bara finns liksom. Jag kan däremot bli riktigt frustrerad och hämdlysten, har även blivit riktigt arg någon gång.

Har ett barn som jag älskar på mitt sätt, men jag är väl inte alltid så närvarande. Jag sliter som ett djur på jobbet för min familjs skull men verkar ändå ha svårt för att riktigt orka umgås när jag är hemma.

Men jag har också fler nära döden upplevelser än jag minns, var av många har varit för att rädda andra. Jag verkar inte bli rädd som andra då jag t.ex har kastat mig över en bro för att rädda en självmordsbenägen tjej eller kastat mig framför en lastbil för att rädda en unge.

Vad jag har funderat på är om det gör mig god eller ond?  Jag vet inte hur mycket jag egentligen bryr mig men jag har lagt ned så mycket energi på att vara god så att det nästan känns bortkastat om det knappt var ett val från början.

För ska jag vara ärlig så är det ofta en daglig kamp med att inte  ge efter för vad jag tänker och vill. För jag vet att skulle jag tvingas ge upp allt jag har idag, vilket jag inte vill. 

Jag kan avsluta med att säga att psykopati inte är som på film, dom flesta med diagnosen fungerar utmärkt i samhället och dom flesta misstänker inte ens något.

Man tror man kan sammanfatta det till att man inte känner empati, men man har egna känslor även om dom är mer eller mindre fungerande.

Håller med om att man kan vara en röv, absolut. Men jag tror att det är som för andra diagnoser och inte egentligen är ett val.

Anmäl
2018-02-06 17:23 #1 av: Lia

Jag har borderline, också en personlighetsstörning, och känner igen mig i det du skriver om att se saker hända och inte kunna stoppa. Det är lätt att tänka efteråt att man hade kunnat agera annorlunda. Men vad gäller ont och gott är jag övertygad om att allt blir vad man gör det till. Och sen är det nog inte så svart eller vitt heller. Är du en person som räddar andra människor skulle jag definitivt kategorisera dig som en bra människa. En diagnos är egentligen bara några bokstäver på ett papper, det är vad man gör med sitt liv trots de där orden som betyder något. I slutändan har nog de flesta egentligen någon diagnos för den delen, utan att kanske veta om det själva. 

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.