Behandlingar

självmorddslinjen

2017-03-06 19:22 #0 av: gol199

Hej! jag har nu försökt att kontakta självmordslinjen i 1,5 veckor men får fortfarande ingen hjälp eller svar... håller på att ge upp och bara genomföra minn plan vill inte leva längre... samtidigt så vill jag inte säga detta till min psykolog pga att jag inte vill vara till besvär för min familj eftersom dom redan har det ganska stressigt nu...

Anmäl
2017-03-06 19:28 #1 av: Calcifer

Det här är nåt jag lärt mig den hårda vägen. Stressen av att tro att man förlorar ett barn, ett syskon, en förälder, tro mig, den är VÄRRE. Min mamma har aldrig sett så knäckt ut som när jag vaknade i en sjukhussäng efter en överdos och hon satt bredvid, fått ett samtal mitt i natten om att jag var där. Den blicken är så himla mycket värre än att veta att man gjorde något i tid. Innan man hamnar där. 

Har du försökt med psykjouren, mind.se och andra ställen? Jourhavande präst kan också vara ett akut stöd faktiskt, oavsett om man är troende. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2017-03-06 19:30 #2 av: gol199

har försökt med mind.se kan man maila psykjouren?

Anmäl
2017-03-06 19:40 #3 av: Calcifer

Nej det är telefonkontakt för akut hjälp, vad jag vet åtminstone i mitt landsting. Jag kan inte svära för hur det är där du bor. Men alltså, de har hört typ allt. Jag är så jäkla rolig i telefon när jag ringer och säger att jag vill ta livet av mig hjälp, för jag låter glad och positiv och typ "hej goddag läget". De tar en på allvar ändå, om man förklarar. Där handlar det oftast om att du får åka in till dem, träffa först en sköterska, sen en läkare om de tycker att du borde läggas in (var inte rädd, jag var det, men det är inte alls lätt att bli tvångsinlagd, jag åkte in och var självmordsbenägen och hade självskadat men de låste inte in mig jag kunde skriva ut mig närhelst jag ville!) och därefter ja, då kanske du blir inlagd. Jag blev det enbart ett dygn, kanske behöver du mer dagar? I annat fall, kan de även lotsa vidare till övrig kontakt med psykiatrin mer akut. 

Men jag tycker du ska prata med din psykolog.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2017-03-06 19:43 #4 av: gol199

jag har varit på bup akuten 4 ggr men det har inte hjälpt någon av de gångerna blev typ bara värre

Anmäl
2017-03-06 20:17 #5 av: Calcifer

Okej, då är du under 18 gissar jag, då är det lite svårare men du förtjänar hjälp och ibland måste man tyvärr slåss för sin rätt till den. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2017-03-09 08:44 #6 av: IaMiaMaria

På mind eller självmordslinjen som de också kallas så tycker jag att de är jätte svåra att få tag på telefon, men på deras chatt har jag alltid fått svar svar snabbt när jag skrivit. Har du provat chatten?

De kan ju dock inte göra så mycket konkret mer än att prata med dig en stund och försöka få dig att tänka på annat.

När man mår dåligt så kan man behöva uppsöka psykiatrin många gånger innan det hittas rätt hjälp för just dig. Så ge inte upp utan sök vård igen även fast du känner att du tidigare inte fått hjälp. Du kanske får träffa en annan sköterska eller läkare den här gången som tänker på ett annat sätt.

Din psykolog är ju också till för att hjälpa dig med just detta, så prata med hen.

Kämpa!

Anmäl
2017-03-09 10:24 #7 av: Emki

Psykiatriska akuten på närmaste sjukhus finns också, annars är rekommendationen att söka dig till sajter och dylikt.
Tycker starkt du ska ta kontakt med närmaste närpsykiatriska vårdavdelning, där får du långsiktig hjälp. Vid "akutfall" till akutpsykiatrin.

DESSUTOM familjen är det viktigaste stödet man kan ha, förklara hur du känner och jag kan garantera att du absolut inte kommer vara till besvär för dom. Barnen är något av de viktigaste en mamma eller/och pappa kan ha. Allt dom kommer vilja göra är att hjälpa dig!

Anmäl
2017-03-11 23:32 #8 av: twoodblue

Kom ihåg, självmord tar inte bort smärta, den överförs bara vidare till annan person. Prova ring mak,  eller prata med din psykolg, hon finns där för dig!

Anmäl
2017-03-12 19:32 #9 av: solskugga

Jag har också försökt kontakta självmordslinjen flera gånger (chatten) utan att komma fram. Förstår att det är många som hör av sig och att de gör så gott de kan, men det är väldigt jobbigt när man mår riktigt dåligt och behöver få prata/skriva med någon. Direkt! Håller med TS om att man i det läget lätt får tankarna att det är lika bra att ge upp. Det är något som nån borde ta på allvar!

Jag vet inte hur det är för TS, men själv har jag extremt svårt att prata i telefon, speciellt om jag mår dåligt. Så att ringa nånstans funkar inte för mig.

Jag provade till slut (efter typ 1 vecka) att skicka ett mail till dem istället. Men det är ingen bra hjälp i akuta lägen. Tack och lov är jag bara "på väg" att bli suicidal. För man får ett svar efter några dagar. Skriver tillbaka, väntar flera dagar osv.

Har haft kontakt med psykiatrin flera gånger förut, men i alla fall här där jag bor, har de som standardlösning att lägga in alla som har självmordstankar. Och åtminstone här är det inte vård utan bara förvaring och jag har bara mått ännu sämre (och de har tyvärr mkt dålig koll på vad som händer på avdelningen, där kan man mkt väl ta livet av sig. Skrämmande men sant!)

Jag vill säga till TS att jag hoppas verkligen att du får hjälp! Att du tar dig igenom det och jag vet av erfarenhet att det som kan kännas hopplöst och meningslöst kan vända.Eller, kan och kan, det vänder. Förr eller senare. Man kan sen se tillbaka och chockas över att man ens övervägde att ta sitt liv. 

Men när man är där är det ett h**vete. Man tror inte att man klarar det. Man tycker inte att man har något värde osv. Men det är "bara" tankar.

Något som åtminstone aldrig hjälp mig är folk, som säkert i all välmening, påpekar att man måste tänka på sina anhöriga mm. Att man är självisk och egoistisk. Att det finns folk som har dödliga sjukdomar och inte önskar något hellre än att leva.

Det får mig INTE att ändra mina tankar/mitt beslut. Däremot ökar det mina skuldkänslor och mina känslor av att vara dålig/värdelös. Dvs de ÖKAR risken!

Så jag vill säga dig att FÖRSÖK, FÖRSÖK intala dig själv att du ÄR VÄRD att leva! Inte för någon annans skull. Utan bara för din egen! Om du tar livet av dig nu, så får du aldrig veta vad som kommer att hända i framtiden. Och det finns garanterat MÅNGA positiva saker som väntar på dig! ÄVEN om det inte känns så nu!

Styrkekram!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.