Utmattningsdepression

(x) Knåpar upp sår i hela ansiktet

2016-11-29 22:54 #0 av: iza89

Jag har sedan en längre tid tillbaka varit sjukskriven för utbrändhet (utmattningssymtom) samt depression/ångest. Jag har haft väldigt mycket ångest och stress inom mig och har det fortfarande trots alla råd om hur jag ska andas och hålla på.
Nu har jag börjat knåpa upp sår i mitt ansikte, det gör att jag blir fokuserad på något annat. Trots att det är väldigt stora sår (det har blivit som hål i skinnet) och svider så kan jag inte sluta, helst inte när jag känner mig stressad eller får ångest. Jag har även fått eksem i hårbotten som jag inte kan låta bli.

Finns det något sätt att sluta? Snart kommer det säkert bli ärr om jag fortsätter. Finns det någon salva man kan lägga på..?
Bifogar en bild på lite hur det ser ut i en del av mitt ansikte.

Anmäl
2016-11-29 23:02 #1 av: Haztparken

Får du någon hjälp för dina bekymmer utöver sjukskrivningen då? Är ju bättre att behandla grundorsaken är symptomen.

Om inte, börja där!

Sålänge kan du ju försöka flytta fokuset till något annat som inte skadar dig själv, finns en del saker man kan göra med händerna/fingrarna istället om du känner att du måste hålla på med något.

Finns t.ex. bollar och dylikt som man kan köpa som man kan krama och pilla på när du får dessa känslorna.

Vet att det är svårt men du har ju redan kommit halvvägs eftersom du vet om det och vill ändra ditt beteende, så håll fast vid den tanken!

Anmäl
2016-11-29 23:12 #2 av: Skogsvittra

Kan verkligen rekommendera en tangle toy eller en koosh-boll att pilla med. Själv drar jag hår så har samlat på mig en del 'fidget toys' för att sluta, tangle toyen är min favorit. 

https://mxmiched.wordpress.com/

Anmäl
2016-11-29 23:14 #3 av: iza89

Ja just det.. Jag vill gärna göra nått med händerna, kom på det nu när du skrev det.

Tyvärr har jag blivit väldigt illa behandlad under hela min sjukskrivning av Vc. Jag har bara fått antidepp medicin och inget annat. Gick till en kurator i början men hon tyckte nog att jag var lite för 'svår', hon sa att jag borde gå till en psykolog men min doktor säger att hon har sån lång väntetid och sen var det färdigpratat om det. Man orkar ju inte direkt kämpa heller när man mår som man mår. De på Vc hotar med att jag inte ska få pengar av FK om de inte märker att jag får hjälp av tex psykolog, men de erbjuder mig ju ingen hjälp heller.
Jag fick medicin, rådet att byta jobb och sluta stressa typ. Det är lättare sagt än gjort det.

Anmäl
2016-11-29 23:15 #4 av: iza89

Det ska jag kolla upp, tack för tipset! :)

Anmäl
2016-11-30 00:11 #5 av: SuperNaturalBeing

Det där låter som skin picking disorder som är en typ av impuls control disorder. Man kan likna det vid tvångsbeteende som vid OCD , men jag är inte helt insatt i vad skillnaderna är vid impuls control disorder och tvångshandlingar, men jag har för mig att det är nån skillnad.

Hur som helst. Tyvärr så kan skin picking disorder vara permanent, precis som tvångshandlingar. Detta är dock mycket mycket individuellt, men har beteendet väl satt sig så kan det faktiskt bli så illa att man aldrig kommer kunna sluta, ens om man vill :/ Dock finns alla möjligheter att MINSKA så mycket som möjligt, men att sluta helt kan vara mycket svårt/ omöjligt.

Tro mig, jag har hållt på så i alla fall sen 2007 och jag insåg inte ens att jag hade ett problem förrän typ 2011. Såg det inte som en stor grej och ifrågasatte det inte. Det var ju bara en grej jag gjorde liksom och det var absolut inget tvångsmässigt i det jag gjort inget ju, "jag kan sluta när jag vill, men jag vill inte."

Men verkligheten var en annan. Jag kunde ligga i sängen i flera timmar (vi snackar 3-5 timmar) och pilla på alla möjliga ojämnheter som jag inbillade mig fan s i min hud och ge mig själv röda märken över hela armarna och axlarna och brösten. nu i efterhand så inser jag att det var ett tvång och att jag inte alls hade kunnat lägga av om jag ville. För nu när jag insett mina problem och vsd jag gör mot mig själv (har ju massa ärr över hela armarna och axlarna) så har jag ju gjort allt för att sluta, men trots det så händer det ändå. Varje dag. Jag kan bokstavligt talat ha en konversation om det och hur mycket jag skäms över det med en kompis över chatt, SAMTIDIGT som jag gör det. Helt bisarrt! Dock har mina svårigheter blivit BETYDLIGT bättre sen jag insåg att jag hade problem och började kämpa emot. Har inte hållt på i flera timmar åt gången på flera år , förutom något undantagsfall nån gång.

Men tillbaks till dig TS. Man vet inte exakt varför beteenden som dessa uppstår , men kopplingen mellan dem och ångest/depression är mycket stark. Det man tänker är att det är ett sätt för hjärnan att hantera alla negativa känslor. På något sätt associerar hjärnan beteendet med tröst och det är därför man ofta kan se att det blir värre ju sämre man mår och bättre ju bättre man mår.

En sak som därför ofta hjälper personer med sånna här beteenden är därför att jobba för att få dem att må bättre psykist. Det är det allra mest effektiva. För som sagt. Ju bättre man mår desto mindre blir oftast behovet av att göra det, dock försvinner det oftast aldrig helt. Men det beror helt på individen och är omöjligt att förutse.

Sen finns det också olika strategier man kan använda sig utav för att hindra sig själv. Jag kan inte ge några specifika exempel för dig då jag inte känner till din situation, mrn jag själv har t.ex. tagit bort min lampa vid sängen (som sagt så pågår mitt skin picking mest när jag gått och lagt mig). För har jag inget ljus så går det inte se något. Dock kan jag komma runt detta har jag märkt genom att använda ljuset från min mobilsskärm och då har jag även börjat sova i en skjorta som går att knäppa ända upp i halsen på samt knäppa ärmarna så de inte går att dra upp. För är jag helt täckt då är det dels inte möjligt att pilla på min hud, men jag märker också att jag blir mindre triggad och får mindre skin picking impulser om jag helt enkelt inte kan se min hud.

Förlåt att det blev lite långt detta inlägg, men det är så sällan jag stöter på nån med liknande svårigheter som mig så när det väl händer vill jag ge alla råd jag kan :) du får gärna kontakta mig om du undrar något.

Anmäl
2016-12-01 19:40 #6 av: iza89

Jag har skrivit till dig, vet dock inte om det gick iväg..😮

Anmäl
2016-12-02 10:57 #7 av: SuperNaturalBeing

jorå. Visst har det kommit iväg. Tre gånger faktiskt haha. Jag svarar när jag kommer hem! :)

Anmäl
2016-12-07 18:37 #8 av: Agda

Dermatillomani heter det när man ger sig själv sår. Jag har haft problem med det och trikotillomani (när man plockar hår) i runt 12 år nu.

Jag är bättre när jag mår bra psykiskt (då är tvånget nästan helt borta), men så fort jag känner av depression eller ångest så börjar det där tvånget igen och jag har till slut massa sår i ansikte och på bröstet. Jag försöker hålla igång fingrarna med annat, t.ex. spinna garn eller sticka. Annars kan man ha någon halvädelsten att pilla på (rå stenar har massa trevliga ojämnheter), eller armband med små halvädelstenar. Värst för mig är när jag ligger och läser böcker, för då är ena handen sysslolös och drar sig gärna till håret och rycker strån ... Så jag försöker ligga och äta på någonting så att den andra handen har något att göra.

Något som är viktigt är att rengöra såren, så att man inte riskerar att få infektioner.

Anmäl
2016-12-15 20:55 #9 av: iza89

Å jag trodde att jag var helt knasig som höll på såhär.. nu är min stressnivå på topp och mår inge bra alls, nu har jag sår i hela ansiktet :( det är som att man inte kan kontrollera sig. Håller med om det med läsningen! Då pillar jag oxå mycket på såren.
Var får man tag på dessa stenar du pratar om?

Anmäl
2016-12-16 16:56 #10 av: Schhh

#0 Kan relatera till problemet du beskriver. Har alltid haft problem med nagelbitning och senare finn-klösning, och ett tag höll jag på som du och gjorde sår i pannan (samt hårbotten). Gör det emellanåt fortfarande, men det har minskat. För mig går beteendet i perioder, relaterat till vad jag gör och hur jag mår. Kanske blir det så för dig med. Det behöver inte vara permanent eller konstant. 

Andras förslag med stressboll och annat att sysselsätta händerna med är bra tycker jag. Jag har inget egentligt råd annars, förutom att vara tålmodig med dig själv och försöka må så bra du kan. Kanske uppmärksamma när beteendet förekommer för att sedan kunna förebygga det. Men var ödmjuk mot dig själv.

Det är oacceptabelt att du inte får god hjälp av vården tycker jag. 

Anmäl
2017-02-10 23:42 #11 av: akalle

Visste inte att det fanns ett ord för detta. Jag river och klipper mina nagelband och skinn runt naglarna så att jag börjar blöda OCH så plockar jag såklart på kroppen efter ojämnheter och river alltid upp sår så att de börjar blöda.
Sa till min man att det är typ mitt sätt att skära mig eftersom jag märkt att jag gör det mer när jag är stressad och/eller har ångest.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.