Medlemmar

Presentationer

2016-02-15 23:27 #0 av: Lia

Här har du chansen att presentera dig själv, så vi kan lära känna varandra lite bättre!

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2016-02-16 18:01 #1 av: Lia

Mitt namn är Julia, jag är 22 år gammal och jag har varit deprimerad sen 2009 ungefär. Jag tycker om att simma, umgås med pojkvännen och vovven, shoppa och hänga här.

Här på iFokus är jag sajtvärd för Vänskap, Goth, Borderline, IBS och Depression iFokus.

Söker du vänner? Klicka här!

Borderline & Depression & Goth & IBS & Social ångest & Vänskap Gapskrattar

Anmäl
2016-02-17 21:31 #2 av: [Garntroll]

Hej. blev ny medlem här. Jag hamnar lätt i depressionsliknande tillstånd. Mår extremt dåligt ibland.

Sajtvärd för Pelargoner och Motionspepp

Anmäl
2016-02-17 21:51 #3 av: [Mazamizari]

Hej jag är 20, fyller 21 i år. Har varit deprimerad sen 2009, även om det har varit bättre på senare år. Sen jag fick min Asperger diagnos, det var år 2013. Samtidigt som jag fick den så skrev även psykologen "Kronisk depression" i papperna. Har aldrig riktigt förstått mig på det uttrycket. 

Anmäl
2016-02-24 18:17 #4 av: rumelle

Hejhopp. Jag är 28 år och har varit deprimerad sedan 2001. Sökte hjälp först 2007 och fick då diagnosen svår depression, men på senare år har de ändrat den till lätt depression. 
Jag älskar djur och natur och sitter gärna och läser eller tecknar.

Anmäl
2016-02-26 10:15 #5 av: Calcifer

Jag är 27, är deprimerad och utöver det har jag aspergers syndrom, en svår sömnstörning och svår ångest. Har haft kontakt med vården i 20 år, provat mängder med mediciner och kämpar fortfarande med att få rätt hjälp. Är även medarbetare här på sidan, så det går bra att kontakta mig om man har frågor. :)

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-02-27 16:31 #6 av: Aleya

Jag är snart 30 och blev deprimerad redan som 13-åring. Min "räddning" blev då jag som 23-åring blev så pass dålig att jag tvingades inse att jag behövde hjälp. Jag kan dock halka tillbaka till gamla mönster(dåliga tankar osv) men jag är inte diagnostiserad längre med depression.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Värd för Endometrios samt medarbetare för Julen

Anmäl
2016-02-27 19:15 #7 av: Emelie-E

Jag är 27 år, har för stunden ingen diagnos för depression men jag misstänker att det kan vara läge för en sådan igen.
Jag började må dåligt först som 13 åring, föll ordentligt när jag var 15-16 och fick då medicin som jag åt i några år. Blev gravid när jag var 21 och har sedan dess varit hyfsat frisk fram tills för några månader sedan.
Jag har även diagnoserna atypisk autism och ADD som gör mitt liv lite extra jobbigt emellanåt.

Anmäl
2016-03-02 22:51 #8 av: Natalieforsbom

Är 19 år fyller 20 som blev diagnostiserad depression och ångest för ett år sedan..
Livet är inte alls på topp.. Det var på topp i sommras och i höstas när jag fick låna min fasters hund som jag var en hårsmån från att köpa .. Men tyvärr var jag tvungen att lämna tillbaka henne för att hon jagade katterna så nu har jag gått ner mig i träsket igen .. Äter medicin men de fuskas det med .. (Vet att det inte är bra) ..
Så är just nu på kanten till att ge upp och kasta in handduken .. :(
Mamma gav mig falska förhoppningar om att få skaffa hund när jag skulle länna tillbaka fasters.. Så det gör inte heller saken bättre när man vet att anledning till att man faktiskt mådde bra för en gång skull var en falsk förhoppning ..

Anmäl
2016-03-03 13:39 #9 av: Ptorparn

8 . Du har helt rätt och det är bevisat att djur är till väldigt stor hjälp/betydelse för mångas välmående . Det byggs upp många typ rehab ställen nu som kan erbjuda trädgård , natur , djur . Nu vet jag inte vart du bor men försöka att finna en gård eller någon med djur . Vi har haft flera besök under åren av tjejer men lite oro/sömnprob , dep mm . Vi har får hästar hund katter kor gris mm . Fåren o när det finns lamm de varit bra rehab :-) . Sök o läs om gårdar som rehab . Grön Arena Värmland och Grön Arena Östergötland har kommit långt men Västra götaland kommer allt flera nu .  Må väl !

Anmäl
2016-03-08 19:19 #10 av: adamfix

hej jag heter Adam och håller på att utreda depression, annars har jag en ångest och är emotionell ( det är nog det du behöver veta om mig)  Jag har kommit till depression ifokus för att få svar på frågor kring depression.  i vilket fall som helst, ska jag  stanna här, smyga omkring och kanske inte kommentera så mycket här, där imot behöver du inte vara blyg och jag lär gärna känna dig!

Anmäl
2016-03-23 01:55 #11 av: Saga85

För namn och ålder är det bara att se mitt nick.

Jag började må dåligt när jag var 10-11 år,  och hade sucidtankar.  Nådde min brytpunkt först när jag var 23 och berättade för min familj att jag mådde dåligt. Detta efter att ha isolerat mig ett par veckor på mitt studentrum samt att jag hade ätstörningsproblematik och rasade i vikt (sistnämnda har jag bara berättat för mina vänner).

Blev sjukskriven från studier och efter 1 eller 2  år hemma hos föräldrarna blev jag inlagd på psyk pga att jag berättade för en vän att jag inte ville leva mer.  Efter ett par veckor på psyk tog jag en överdos och fick en anoxisk hjärnskada. Låg inlag i ett halvår, var sjukskriven i fyra år tills jag började läsa på högskolan.

Vet inte riktigt om jag fått någon diagnos, eller om jag ses som "frisk" nu. Har lite av en beroendepersonlighet (sex, alkohol, maten), men är mer stabil i det nu. Äter fortfarande medicin men det kommer jag antagligen att göra hela livet.

Det var ett rabblande om min sjukdomshistorik, och jag har efter att blivit inlagd fått reda på att det kan vara genetisk då min faster har varit deprimerad samt att min pappa har/ har haft problem med alkoholen.

Så till de roliga sidorna. Visst att jag har mina dagar då jag inte orkar med något alls och helst vill tyna bort och dö, men det är inte alls lika starkt som innan då jag numer har lärt mig att prata med familj och vänner. Att jag tog min överdos kanske var bra på ett sätt då vi i familjen har blivit  mer kramiga och närmare varandra än förr.

Jag studerar till fritidspedagog och musiklärare, tycker om spel i alla dess former (brädspel, tv-spel, m.m) att spela spela gitarr och sjunga. Nu är mina enda laster att jag snusar och röker (mest när jag har dåliga dagar eller i festliga sammanhang). Jag är en naturmänniska som måste bo nära skogsmiljöer för att må bra och borde skaffa mig ett husdjur (iller).

Att vara ute och dansa sig svettig till bra musik eller konsert är också något som gör gott för min själ.

Anmäl
2016-03-23 11:59 #12 av: ringnos

Hej hej!
Kvinna, 27 här.

I år firar jag 15 år som deprimerad! Fast det är inte sedan jag i 20årsåldern insåg att jag kanske är deprimerad och inte bara pubertets- och tonårshormonell. Jag vet inte om det finns något som kallas för "högfunktionell depression", jag har alltid "hjälpligt" kunnat sköta studier, arbete och hushåll. Fast nu kan jag inte längre, jag var tvungen att säga upp mig från mitt vick för att all energi gick åt att orka hålla skydden uppe. Har för första gången börjat gå i terapi hos en psykolog i primärvården. ..men det känns inte som att han riktigt tar mig på allvar, jag önskar jag hade en "riktig diagnos" och inte bara "lätt för att bli nedstämd".

Nåväl, det är jag!

Anmäl
2016-03-26 23:52 #13 av: moa.al

Hej! Heter Moa, och är 16 år gammal. Haft spridda panikattacker hela mitt liv, och började bli deprimerad när jag var runt 12 år gammal. Det gick i perioder, och jag föll i en djupare depression i höstas då jag var väldigt stressad i skolan, och fick diagnosen depression och började ta antidepressiva (Fluoxetin) .

Jag började gå hos BUP för ungefär en 1 1/2 månad sedan, och har fått diagnosen Bipolär och börjat ta humörstabiliserande (Lamotrigin 1A) och sömntabletter (Lergigan). Ska fortsätta gå till BUP, och hoppas att de kan hjälpa mig mer i framtiden, 

Mer personligt är jag väldigt intresserad i rättigheter (människor & djur) och hela LGBT-samhället. Jag gillar mycket musik, tv-serier och filmer (alla är för utspridda för att vara specifik) och brukar gilla att läsa, men är just nu i en boksvacka. Jag bor på landet, med mycket olika djur och har själv en Igelkott och en Katt,  men annars är jag inte särskillt intresserad av att 'äga' mera djur :) 

Anmäl
2016-04-03 00:56 #14 av: evelinafelicia

Hallå där! 

Mitt namn är Evelina och jag fyller 22 år om drygt en vecka. Fick bekräftat med diagnos och allt då jag var kring 17 att jag var deprimerad, men tittar jag tillbaka så har det varit med mig sen 11-12års åldern.  Har haft stora problem med suicidtankar.

Har gått hos ett stort antal psykologer och kuratorer osv osv sedan dess men det var inte nu förens på mitt senaste försök som jag fick bekräftat att jag också lever med extrem ångest. Både ångesten och depressionen kommer och går med jämna mellanrum, tyvärr.

Bortsett från det så studerar jag Manus för TV och Film på Högskolan Dalarna. Jag skriver (duh), läser, ser massvis med TV och film (again; duh). Många gånger är det TV, film eller musik som hållt mig vid liv. Har även två fina marsvin som håller mig sällskap i min lilla etta här i Falun. 

Anmäl
2016-04-15 19:06 #15 av: Lonaa

Halloj!
Oj, nu känner jag mig lastgammal med mina snart 43 år Förlägen.
Jag heter Helene och har en hel radda diagnoser men de som har följt med längst är depression av olika slag och ångestproblematik.
Det är ibland svårt att veta vad som är vad, diagnoserna och symtomen flyter i varandra och jag kan inte riktigt förhålla mig till Asperger/ADD eftersom den diagnosen kom relativt sent, jag var över 30 då.
Jag har egentligen alltid varit sjuk men det blev sämre när jag var 10, när jag var 14 var det katastrof.
Sedan dess har jag haft kontakt med psykiatrin, större delen av tiden har jag ätit medicin.

Skolan var ett helvete, likaså var det hemskt att jobba även om det var något bättre.
Jag är djurskötare men sedan några år tillbaks är jag sjukpensionär vilket var otroligt skönt när det gick igenom. Det är väl inget att sträva efter men att slippa den där dagliga kampen mot alla demoner...

Jag mår aldrig bra men dalarna är mer eller mindre djupa, de senaste två åren har de varit värre än vanligt men jag är förhoppningsvis på väg åt rätt håll nu.
Försöker att ta vara på de bitar som är ok men det är banne mig svårt!

Mina största intressen är hästar och hundar och jag kan utan tvekan säga att utan stallet och mina hundar hade jag inte levt idag.
Djur och natur har en fantastisk effekt på psyket!
Jag gillar också att läsa och att resa, annars försöker jag att "bara vara", att släppa de bitar som inte fungerar och utveckla sånt jag mår bra av.
Har svårt för att behålla vänner då jag inte alltid orkar hålla kontakten men jag har några som står mig riktigt nära, hoppas att de aldrig släpper taget!

Matte till jaktlabben Nikka och cairnterriern Charlie
Blogg; raskva.wordpress.com
(Lonaa och Lon@ samma person, problem med inlogg)

Anmäl
2016-06-09 11:33 #16 av: Agafia

Hej
Ett fornfynd på 57 år med en ADHD/Aspergerdiagnos som jag fick samtidigt med min utmattningsdepressionsdiagnos för ca. 8 år sedan .
Har sjukbidrag 100% sedan 2011 då min kropp sa stopp ! Men redan som 14- åring hade jag min första depression som jag kan minnas , då blev jag sängliggande
Och vägrade gå till skolan i flera veckor .
Utan min hund hade jag nog varit kvar i sängen än .....

Anmäl
2016-07-01 20:19 #17 av: citytjejen

Hej! Christina heter jag, är 41 år. Har aldrig varit drabbad av depression men har haft perioder med ångest i mitt liv och har även varit sjuksrkriven pga ångest. Jag har depression i släkten på min pappas sida och min pappa gick tyvärr bort för två år sedan då han tog livet av sig. Eftersom jag vet att jag har psykisk ohälsa i generna så att säga, så är jag mån om att göra vad jag kan för att må så bra som det går. Nu mår jag bra, men har stor empati för dom som inte gör det. 

Anmäl
2016-07-02 08:03 #18 av: Bananpaj

Hallihallå!

Kille på 24 år som haft olika grader av depression genom åren och just nu genomgår ännu en tuff period men som jag ämnar att kämpa mig igenom Glad

Mitt första riktiga minne av mina hatiska tankar är när jag var 6-7 år gammal och för första gången kände att jag inte orkade leva längre men här är jag idag och tänker banne mig inte ge upp ännu!

Jag käkar Flouxetin och det har fungerat bra fram tills några veckor sedan då jag märkt att hatiska tankar och den allt för klassiska ångesten börjat leta sig tillbaka..

Älskar att promenera och njuta av Stockholms innerstad, umgås med vänner, träffa nya spännande människor och spela datorspel!

Anmäl
2016-08-31 13:28 #19 av: [ms muumin]

Är en 38 årig tjej som inte riktigt vad om jag är deprimerad eller på väg att bli det. Visst det mesta i livet känns tungt och jobbigt men är jag deprimerad för det kan jag inte svara på. Lever nog på hoppet och förnekelsen.

Anmäl
2016-09-14 20:18 #20 av: Skogsvittra

Hej alla!

Jag heter Michelle och är 24 år. I år har jag varit deprimerad, haft ångest och social fobi i ca 10 år. Inte förrän i februari i år har jag fått hjälp då jag blev knuffad åt det hållet från Arbetsförmedlingen, och jag är så glad att jag bestämde mig för att acceptera hjälpen. Har alltid varit anti piller (vill inte ens ta värktabletter), men jag mår sååå mycket bättre nu med medicin. Mycket jämnare i humöret (ganska säker på att jag har cyklotymi), mindre ångest, klarar av att gå i kassan utan att skaka, vill inte dö lika ofta, osv, haha. Så det är rätt häftigt. Det går åt rätt håll nu med hjälp. Hoppas dock på att kunna leva utan medicin.

Annars är jag en väldigt skapande människa. Jag skriver, målar, ritar, skulpterar, virkar. Älskar att vara ute i naturen och älskar djur. En vacker dag vill jag ha ett sixpack på magen. Jag streamar också tv-spel på twitch. Skrattar

https://mxmiched.wordpress.com/

Anmäl
2016-09-28 00:13 #21 av: SweetSunday

Hej!

Jag mår just nu väldigt dåligt och har gjort det i ca 9 månader. Det blir värre och värre. Jag har nu sökt kurator på vårdcentral och hoppas på hjälp snart, men det tar längre tid än jag skulle önska.

Mitt intresse är hästar, böcker, matlagning och bakning och väldigt mycket annat som jag hoppas jag har lust med igen när jag mår bättre :P

Anmäl
2016-11-05 17:29 #22 av: Rinketonke

Hej, jag är en 16 årig tjej som har förlorat många nära och kära i mitt liv. Jag har ända från första året i skolan blivit mobbad och känt mig väldigt utanför. Fick både diagnosen asperger och depression vilket förklarade varför jag kände mig så annorlunda. Jag må vara ung men jag har gått igenom en hel del de här 16 åren så jag vill stödja och hjälpa folk så att de inte mår allt för dåligt de med. Blomma 

Anmäl
2016-11-07 19:15 #23 av: amandajklath

Hejhej, Amanda här. 23 år och mina depressioner började strax efter att jag kom in i puberteten vid 11 år.
Brukar oftast bli deprimerad den mörka halvan på året i olika grad, det har varit värre på senare år men försöker förebygga så gott jag kan :)
Mina stora intressen är hundträning och ridning men gillat även att baka, dans och pyssel av alla möjliga slag.

Anmäl
2017-02-10 23:51 #24 av: akalle

Hej Annika 60 år ung :-)
Har utmattningssyndrom med depression och ångest plus en massa andra sjukdomar. Är sjukskriven sen ca 2,5 år och försöker med hjälp av företagshälsovården hitta en bra stressrehab.
Längtar tills jag kan gå i pension och slippa stressen med att gå till jobbet.

Anmäl
2017-02-11 17:06 #25 av: melonglass

Hej. Jag är snart 20 år. Älskar att hålla på med musik och att pyssla.

Anmäl
2017-03-25 17:00 #26 av: Sara:)

#25 Kan inte se kategorin

Anmäl
2017-05-27 22:48 #27 av: [DenTysta]

Hej!

Jag är 17 år gammal och kommer från Finland. Har varit deprimerad en tid nu - hade även en depression när jag var runt 11 år gammal. Det finns många orsaker till min depression, men den största är nog min pappas död som hände för 1,5 år sedan. 

Jag hoppas att få hjälp av Depression iFokus och förstå att jag inte är ensam med att vara deprimerad.

Hälsningar DenTysta

Anmäl
2017-10-14 12:24 #28 av: Sanna1301

Hej Skrattar

Jag heter Sanna o fyller 16. Har varit deprimerad i ungefär 5 år. Är ganska blyg och har dålig självkänsla. Min katt dog nyligen så det gjorde inte saken direkt bättre. Jag går nästan aldrig till skolan och mitt liv känns som en stor röra just nu. Jag hoppas bara att det ska bli bättre. Hoppas att må bättre av att dela med mig och att läsa andras historier.

ses Vinkar

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.